Min egna ölkällare

Som ni vet har jag börjar med ölbrygg hemma. Nu har jag sysslat med detta i ungefär ett halvår och tycker mig börja få kläm på saker. Jag märker också att smakerna blir bättre och bättre. I början gjorde jag mest standardsmaker på ganska vanliga recept. Nu har jag dock börjat våga mig in i ölbryggeriets riktiga konst och gör många olika smaker. Gjorde en med mango nyligen som var otroligt uppskattad av familj och vänner, nu är det dags för mig att göra en sommaröl.

Tänkte också lite kort och gott berätta att jag byggt mig en egen ölkällare. Innan man vet vilken öl man vill tillverka är det bra att veta hur ölet ska lagras, i vilken stil det bör lagras i. Det påverkar alkoholhalten och smaken.

När man ska göra sig en egen ölkällare måste den vara sval och mörk. Det ska vara kring 10-15 grader där inne, men det viktigaste är att temperaturen inte skiftar. Jag använder vår matkällare på gården, den fungerar utmärkt som ölkällare. Jag har en granne som gör det i garaget, det fungerar också bra. Tänk bara på att det inte får vara för kallt och fuktigt så att inte korkar och kapsyler tar styrk genom att torka ut eller börja rosta.

aging beer

Ölprovningar

Under mina år har jag varit på en och annan ölprovningar, vissa legendariskt bra och andra något sämre. Det är såklart roligare att besöka en bra provning så om någon undrar hur man håller i en ölprovning tänkte jag dela med mig av mina kunskaper. Jag kan väldigt mycket om öl och ölets konst. Min personliga favorit är en halvblind provning. Målet under 2017 är att lyckas hålla i en egen provning för mitt hemmabryggda öl.

En sak jag märkt är att det är en oskriven regel att från de att ölet serveras till att deltagarna är klara råder de tystnad runt bordet. Det är för att kommentarer och annat kan förstöra en smakupplevelse, speciellt eftersom allas olika upplevelser är unika.  Fortsätt läsa Ölprovningar

Skillnaden mellan ale och lager

Ölet kommer smaka annorlunda beroende på hur man jäser ölet. All öl görs på spannmål, humle och vatten. Men eftersom de har hyfsat lika ingredienser är det alltså där jäsningen kommer in och påverkar smaken. Jag har nu bryggt två satser öl, en lager som jag gjorde på underjäsning och en annan sats på överjäsning. Jag måste säga – båda blev otroligt annorunda.

Ale – ipa, pale ale mm. Även fast de olika ölen smakar olika av malt och humle så jäser alla ale varmt. Det kallas varmjäsning, med fruktiga och aromatiska smaker.

Ljus lager – ex pilsner. Här använder man kall jäsning under 10 dagar, kolsyrebubblorna blir mindre och ölet blir inte lika kraftfullt.  Det är mer upp till malten och humlen när det kommer till smaken, alltså vilken smak/rosning man har på malten.

Pastörisering

Pastöriseringen ökar ölets hållbarhet och gör att det inte kommer bli surt. Man tar bort de organismer som försurar genom att värma ölet för att ta död på de. Ett klassiskt sätt att göra detta är att fylla sina flaskor och passera dem genom en hetvattendusch i en timma, i ca 60 grader. Eller så kan man pumpa ölet genom en rörslinga innan ölet tappas upp där man snabbt värmer upp det till ca 70 grader och sedan kyl det direkt. Denna metod är idag mycket vanligare.

Tänk på att använda bruna eller mörka flaskor när ni tappar upp er öl. Det är känsligt för ljus och temperatur. Gröna flaskor skyddar inte alls lika bra som bruna.

 

Filtrering

Efter jäsningen måste ölet filtreras. Jag gjorde detta igår och tycker inte det var ett speciellt svårt steg. Det innebär att man försöker få bort rester från jäsningen så att inte det finns någonting kvar i ölet. I vissa typer av öl gör man inte detta.

 

Jäsning

Nästa steg i processen är jäsningen. Det är själva fortsättningen på att vörten kylts ner och jästen tillsätts. Det finns tre olika typer av jäsning: över-, under-, och spontanjäsning.

  • Överjäsning är det äldsta sättet att jäsa ölet på, som användes frekvent i Storbritannien, Tyskland och Belgien. Då får drycken öppet jäsa i ca 3 dagar i ett jäskar, där det formar en mjukt bomullstäcke av beskt skum. Jag kommer definitivt testa denna metod i framtiden, överjästa öl har ofta fruktiga aromer.
  • Underjäsning går ut på att ölet lagras vid 0 grader och efterjäser i några veckor. Det är denna metod jag har använt och just nu står min öl på lagring. Eftersom dessa öl lagras så kallas just den ölsorten dör lager.
  • Spontanjäsning är den sista metoden och innebär helt enkelt att organismer i luften sätter igång jäsprocessen, man tillsätter alltså inte jäst som i de andra stegen. Det gör att ölet blir syrligt eftersom det bildas mjölksyrabakterier. Den är vanligt förekommande vid fruktbaserad öl och gör ofta att ölet blir smakrikt, det kan bli en fruktig, blommig eller kryddig öl.

Vörtkokning

Den söta vätskan som man fick fram under mäskningen ska nu kokas tillsammans med humle (eller annan krydda). I ca 1 timme ska de koka för att balansera sötma med beskhet. Det är också här man gör sin bryggd steril. Det är alltså detta som kommer göra ölet beskt – dvs ju mer humle som tillsätts desto beskare blir ölet. Efter kokningen tar man bort humlen med sil och kyler vörten.

 

Vår svenska ölkultur

Det bryggs öl i Sverige som aldrig förr. Jodå – jag är nu en av dem! Vad som började vår trend har nu blivit en passion för både stora och små företag i Sverige. Det är riktigt roligt att lokala företag hittar sig in i systembolaget och gör så vi alla får uppleva mer och mer öl runt om i Sverige.

Den svenska ölkulturen startade i urminnes tider – men det var under 1800-talet som de moderna bryggningsverksamheten tog fart och drycken börjades dricka mycket mer. Öl och mat har blivit en höjdare efter detta. Mat med dess smakupplevelser ligger bryggare gott om hjärtat. Nya ölsorter framkommer och passar ännu bättre in på specifika maträtter. Öl och ost, fisk, musslor, skaldjur och kött har länge varit uppskattat, precis lika som vinet.

 

 

Mäskning

Detta är en av de viktigaste stegen när man brygger öl hemma. Vid mäskningen har jag upptäckt att det är viktigt att vara noggrann och om man gör fel kan ölet bli något helt annat än vad man förväntat sig. Det står allt från smak, hur jästen beter sig, pH-värde och alkoholhalt.

I mäskningen som kommer den färdiggrodda malten att krossas med varmt vatten, det tillsammans benämner man som mäsk. Man rör detta i några timmar samtidigt som temperaturen höjs. Man silar bort fasta delar, ex skal och lämnar kvar en sötaktig vätska som kallas sötvört.

Mältningen

Jag fick börja med stöpningen, där kornen läggs i blöt och blir fuktiga. I groningen breder man ut kornen på en fuktig yta där de börjar gro – där det bidas enzymer för att omvandla stärkelse till socker senare under mäsknigen. Helt färdigmalda är kornen när det finns tillräckligt med enzym och de blir torkade med varm luft – kölning. Man kan torka på olika sätt och olika temperaturer. För min första öl valde jag att torka på cirka 80 grader som ska bli bra till ljus öl. Vill man ha en mörkare öl kan man torka vid ca 100-110 grader.

 

 

barley-2188470_960_720