Jäsning

Nästa steg i processen är jäsningen. Det är själva fortsättningen på att vörten kylts ner och jästen tillsätts. Det finns tre olika typer av jäsning: över-, under-, och spontanjäsning.

  • Överjäsning är det äldsta sättet att jäsa ölet på, som användes frekvent i Storbritannien, Tyskland och Belgien. Då får drycken öppet jäsa i ca 3 dagar i ett jäskar, där det formar en mjukt bomullstäcke av beskt skum. Jag kommer definitivt testa denna metod i framtiden, överjästa öl har ofta fruktiga aromer.
  • Underjäsning går ut på att ölet lagras vid 0 grader och efterjäser i några veckor. Det är denna metod jag har använt och just nu står min öl på lagring. Eftersom dessa öl lagras så kallas just den ölsorten dör lager.
  • Spontanjäsning är den sista metoden och innebär helt enkelt att organismer i luften sätter igång jäsprocessen, man tillsätter alltså inte jäst som i de andra stegen. Det gör att ölet blir syrligt eftersom det bildas mjölksyrabakterier. Den är vanligt förekommande vid fruktbaserad öl och gör ofta att ölet blir smakrikt, det kan bli en fruktig, blommig eller kryddig öl.

Vörtkokning

Den söta vätskan som man fick fram under mäskningen ska nu kokas tillsammans med humle (eller annan krydda). I ca 1 timme ska de koka för att balansera sötma med beskhet. Det är också här man gör sin bryggd steril. Det är alltså detta som kommer göra ölet beskt – dvs ju mer humle som tillsätts desto beskare blir ölet. Efter kokningen tar man bort humlen med sil och kyler vörten.